Svel

Sveriges El Leverantörer och Binära optioner online

Denna sida är så pass gammal att det finns historik tillbaka till 1998. Hemsidan är därav något som är värt att besöka såklart. Här finns det ekonomiska tips samt handel med binära optioner som blivit populärt. Optioneronline är ett handelssystem där man kan satsa på t.ex. att olika el leverantörer går bra ett dåligt på aktiemarknaden och utifrån ifall man gissar rätt eller fel så vinner man pengar. Dock ska man vara försiktig med sitt kapital såklart. På den här sidan har vi valt att spara en gammal debattartikel

Debattartiklar

Vi antar utmaningen!

Vi antar utmaningen att effektivisera elnäten och därmed sänka kostnaderna! Elnätföretagen är de som är bäst skickade att göra något åt elnätpriserna. Branschens mål är att hela tiden ha ett kostnadseffektivt elsystem och att ett långsiktigt effektiviseringsarbete bedrivs på bred front.

I DI 25 augusti efterfrågade Leif Zetterberg, VD LRF, Nils Schirren, VD Villaägarnas Riksförbund och Åke Fagelberg, VD Företagarnas Riksorganisation radikalt lägre nätavgifter och jämförbara elpriser.

Nu har inte alla nätägare samma förutsättningar. Historien påverkar nuet. Nätföretagen har olika ägarbakgrund, ekonomiska föreningar, kommunala förvaltningar, privata/kommunala/statliga bolag med olika ekonomiska mål för verksamheten. I samband med elmarknadsreformen blev den generellt låga avkastningen i nätföretagen tydlig. Vissa ägare har varken nu eller tidigare ställt krav på avkastning av verksamheten andra kräver skälig avkastning på investeringar. Det pågående effektiviseringsarbetet leder bl.a. till att avkastningen kan höjas till en rimlig nivå för att säkerställa nödvändiga investeringar i företagen. Den pågående strukturomvandlingen bland nätföretagen bidrar också till en fortsatt effektivisering av verksamheten.

Myndigheten har tryckt hårt på kontinuitet vid reformering av elmarknaden vilket medfört att historien finns uppsummerad i nuvarande nätprissättning. Det är därför naturligt att företagen har olika nättariffer. Motsatsen hade varit anmärkningsvärd.

Energimyndigheten arbetar med att ta fram en metod för att kunna göra dessa jämförelser något som branschen välkomnar. Det är avsaknaden av en sådan metod som gör att jämförelserna haltar.

Sedan reformeringen av elmarknaden har nätverksamheten ständigt påförts nya arbetsuppgifter och åtaganden. Exempel på dessa är installation av utrustning för timvis mätning av elanvändning, hantering av timvärden, hantering av leverantörsbyten och utökat skadeståndsansvar vid avbrott. De utökade arbetsuppgifterna har mötts med rationaliseringar. Prisnivån har därför kunnat hållas oförändrad sedan 1995 trots utökade uppgifter och stora investeringsvolymer i anläggningarna.

Sverige ligger i täten internationellt när man talar om driftsäkerhet på elnäten och även beträffande kostnader för nättjänster som är låga både i ett nordiskt och i ett europeiskt perspektiv. Driftsäkerheten tas som en självklarhet, men för att kunna upprätthålla denna krävs att nätföretagen kan ge rimlig avkastning för att kunna finansiera nödvändiga och långsiktiga investeringar.

Zetterberg, Schirren och Fagelberg slår in öppna dörrar och insinuerar att företagen ej följer gällande lagstiftning. När det gäller korssubventionering har inte några fall kunnat konstateras. Lagen kräver att elhandel och nätdrift sköts i skilda bolag. Vad gäller lagen om offentlig upphandling omfattar den också nätföretagen och många nätföretag har konkurrensutsatt sin service- och underhållsverksamhet.

Det är alltid lätt att på lös grund hävda att i andras verksamhet kan kostnaderna halveras. Debatten måste bli mer kvalificerad och nyanserad än så. Det tror jag faktiskt att kunderna förstår.

Det kan slutligen noteras att Energimyndigheten inte i något ärende som hittills prövats tagit ställning till tariffnivån som sådan.

Monica Ulfhielm
VD Sveriges Elleverantörer

(Original till debattinlägg i Dagens Industri 1999-12-02)

Energimyndighetens dimridåer

Energimyndighetens överdirektör Håkan Heden, tillika högste chef för Nätmyndigheten som är tillsynsmyndighet för landets elnätföretag, gör i en debattartikel gällande att nätföretagen tar ut oskäligt höga priser. Trots att det funnits en tillsynsmyndighet för bevakning av nätföretagens priser sedan elmarknadsreformen startade 1996, finns det ännu inte ett enda ärende, där tillsynsmyndigheten fastlagt vad som är en skälig prisnivå eller skälig avkastning för ett nätföretag. Istället angriper myndigheten generellt de nätföretag som gjort vissa höjningar under 1999 utan att bry sig om att granska vad höjningarna beror på i det enskilda fallet eller vilka priser dessa företag tar i förhållande till andra jämförbara nätföretag.

Vidare måste påpekas att den svenska elkundens hela kostnad för el består av elpriset, nätavgift och skatter. Överdirektör Håkan Heden, bortser i sitt debattinlägg från skatter och avgifter till myndigheter. De utgör drygt 45 procent av elkostnaden för konsumenten! Det kan säkert vara politiskt korrekt att försöka dölja skatten, men det är inte någon korrekt information om elkostnaden till landets elkunder.

Saken blir inte bättre av att just skatter och avgifter till myndigheter ökat sin andel under de senaste åren. Vid elmarknadsreformens start räknade man med att de tre delarna i elkostnaden var ungefär en tredjedel var. Nu är skattedelen på väg mot att bli halva elkostnaden. Det har dessvärre inte bara skett genom att andra delar i elkostnaden minskat. Skatter och avgifter har höjts i nominella tal. Något som landets elkunder dessvärre har upplevt många gånger tidigare. De senaste 12 åren har skatten höjts 11 gånger! Om det är något som elkunden fått lära sig att räkna med så är det att skatteandelen i elkostnaden minskar förutsättningarna för lägre elkostnader. Håkan Heden hävdar att om det ska ske något med den totala elkostnaden kräver det en sänkning av elpriset och nätavgiften – men varför förtiga skatter och avgifter

Elpriset har, som Håkan Heden mycket riktigt påpekar, sjunkit påtagligt för alla som varit aktiva på elmarknaden och omförhandlat sitt pris med sin leverantör eller bytt till ny elleverantör. Idag ligger elprisets andel en bit under en tredjedel av elkostnaden. Även nätavgiften har på många håll sjunkit något. Andelen av den totala elkostnaden är generellt sett snarast något lägre än 1996.

Det finns 204 elnätföretag. Av dessa har Håkan Heden och Energimyndigheten angett att 36 företag bör sänka nivån på de nätavgifter man tar ut av sina kunder. Nästan alla ärenden är överklagade till länsrätt. Vad som kommer att ske i rättsprövningen är av stort intresse. Innan dess bör man vara försiktig med att uttala sig vad som är oskäligt höga priser.

Energimyndigheten förefaller inte särskilt mån om elkundernas kostnader när det kommer till själva myndighetsutövningen. På annat sätt är det svårt att tolka det faktum att det bland de företag som fått förelägganden finns företag med låga nätkostnader som får förelägganden därför att man gjort höjningar. Höjningar som inte är större än att avgiften efter höjningen ligger i mitten av landets nätavgifter. Samtidigt har andra med relativt sett höga avgifter, som på grund av justeringar i Svenska Kraftnäts tariffer fått lägre kostnader men behållit sin avgift, inte fått förelägganden. Det förefaller som om rättesnöret varit att de som höjer avgifterna ska granskas. Detta oavsett vilken avgiftsnivå man höjt från. Det faktum att vissa företag har låga nätavgifter beror på att man inte redovisat ett tillräckligt resultat för att klara avsättningar till bl a kommande investeringar och nu tvingas höja avgifterna för att klara såväl nya investeringar som nya kostnader. De startar nu med sämre marginal för att klara nya åtaganden och visar röda siffror, om de inte får justera avgifterna.

Vad myndigheten menar med att nätavgiften är ”oskäligt hög” förblir oklart. Tydligen handlar det snarare om höjning eller inte höjning, än om att ge tydliga signaler om vilka krav man ställer på elnätföretagen. Från branschens sida medverkar vi gärna till att ta fram tydliga och jämförbara nyckeltal för elnätföretagen. Energimyndigheten vet att elnätföretagen har en kapitaltung verksamhet som kräver långsiktighet. Företagen kan inte lägga ner olönsamma nät. De måste arbeta med rationaliseringar och det är inte något man får ut full effekt av på några få år. Vi i branschen har jobbat med rationalisering av nätet i många år. Vi kan det. Det är lite förvånande när myndigheten närmast låter påskina något annat. Vid jämförelser som vi gör inom norden ligger Sverige främst i näteffektivisering. Nyligen besöket våra tyska kollegor oss därför att de ville lära sig mer om hur vi kan klara att hålla så låga avgifter med ett så, jämfört med Tyskland, stort nät och få kunder. Vi har dessutom en mycket hög leveranskvalité sett i ett internationellt perspektiv. Det innebär naturligtvis inte att vi kan slå oss till ro, att inte bra kan bli bättre. Arbetet med ständiga förbättringar och rationaliseringar fortsätter och skall naturligtvis komma kunderna till del genom lägre avgifter.

Sedan elmarknadsreformen har vi drabbats av diverse nya pålagor. Inte minst har årets reform av elmarknaden inneburit nya investeringar i initialskedet. Dessa, såväl som arbetet med att millenniesäkra vår el, har inneburit investeringar just för elnätföretagen. Investeringar som varit nödvändiga och tidsbestämda. De har påverkat vår kostnadsbild på ett sätt som inte ger någon återspegling i det faktorprisindex som myndigheten håller sig till när man anför att kostnaden minskat för nätföretagen. Detta har man gjort utan att särskilt många höjt nätavgifterna. Får vi klara långsiktiga förutsättningar för vad Energimyndigheten vill, så är jag helt övertygad om, att vi kommer att kunna klara dem. Vi kommer att få se låga och på många håll även sänkta nätavgifter.

Alla företag i branschen arbetar seriöst med att rationalisera och effektivisera. Vi gör det med ansvar, vi vet att beroendet av el bara ökar i vårt moderna IT-samhälle.

SVERIGES ELLEVERANTÖRER

Skrivet av:
Monica Ulfhielm
VD

(Original till debattinlägg i Dagens Nyheter 1999-11-07)

Nu för tiden finns det andra ekonomiska medel att ta till såsom handel av binära optioner vilket leder till att privatpersonen kan engagera sig i elbolag på ett annat sätt och bidra till finsansierieng. Men vi tycker också att el-priserna borde sänkas för en hållbar framtid.